EN SLÄKTFÖRENINGS REGISTRERINGSINSTRUKTION

 

Namnen

 

Personens samtliga förnamn skrivs in i fältet Förnamn. Om man vet eller kan konstatera att en person har bott  i en svenskspråkig socken eller har varit eller är svenskspråkig, förfinskar man inte vare sig förnamnen eller patronymikonet.

 

Patronymikonnamnen skrivs  i fältet för patronymikon, efter förnamnen. Patronymikonnamnen skrivs in till slutet av 1800-talet.

Personens ”födelsesläktnamn” skrivs i fältet Släktnamn.

Om en person har senare antagit eller erhållit ett bestående släktnamn skrivs den i fältet för annat namn. Det finns fall när fältet för Släktnamn förblir tomt, men personen har ett Annat namn.

Huvudregeln är att man skriver endast ett namn som Släktnamn och Annat namn. Om det ändå finns orsak att skriva även ett annat namn åtskiljs namnet med ett kommatecken. På detta sätt utskrivs bägge namnen åtskilda med ett kommatecken. Ett annat alternativ är att skriva det andra släkt- eller annat namn i tilläggsuppgifter, kanske med en kort förklarande text. Då utskrivs namnen i bokens tabell i samband med personen, inte i registret.

Med anledning av Boendeplatsen och även av andra orsaker kan familjens äldsta barn ha ett annat ”födelsesläktnamn” än de yngre barnen har. Om det är bekräftat, skrivs namnen olika. Med all sannolikhet har fadern ett Annat namn eller det finns tilläggsuppgifter angående namn.

Om barnet är dödfött eller har dött odöpt, med andra ord har inget namn, skrivs som Förnamn Gossebarn, Flickebarn eller Barn. Släktnamn, födelse- och dödsdatum ifylls normalt.

 


Barn utom äktenskap, adoptivbarn och okänd make

 

För att man skall kunna tillägga barn åt vem som helst, bör man först tillägga denne maka/e. Om en person har ett utomäktenskapligt barn, bör först antecknas maka/e genom att trycka på knappen Gift med‑Ny och i den rutan som öppnar sig trycka på knappen Okänd. På det sättet får personen som maka/e ett minustecken (–), som inte skrivs ut. Nu kan man lägga till barn som är utomäktenskapligt.

I programmets Huvudfönster finns olika alternativ för parhållandet såsom Sambo. Detta lämpar sig dock endast i nutiden. ”Ogift” tillämpas i familjetexter kanske till slutet av 1800-talet.

Det är överenskommet att adoptivbarnen skrivs normalt som barn, men för att undvika missförstånd skriver man in det i Tilläggsuppgifter> i fältet Persontext, på samma sätt även i adoptivföräldrarnas textfält i Familjetext. Däremot antecknas fosterbarn endast i fosterföräldrarnas fält för Familjetext.

 

Makarnas föräldrar

 

För makarnas föräldrar antecknas grunduppgifterna (förnamn, patronymikon, släktnamnet, gårdsnamnet och yrken). Alla andra uppgifter, som forskaren eventuellt har hittat, förblir endast som forskarens eget fynd. Om det senare visar sig att även makan/maken, eventuellt hör till släkten kan forskarens egna uppgifter ge klarhet i saken. Makarnas föräldrar skrivs ut i boken.

 

Anmärkningar

 

Nästan i varje fält kan man lägga till en individuell Anmärkning och Källhänvisning. I dessa fält kan man skriva en kort kommentar. För att kunna skriva in din kommentar flyttar du markören i det önskade fältet och klickar på [F12]. Anmärkningen skrivs in i fönstret. Här följer några exemplar.

Användning av frågetecken (?) i dessa fält rekommenderas inte. Om födelsetiden eller någon annan uppgift inte är pålitlig, kan anmärkningen ifyllas i fältets individuella kommentarer. Om t ex födelsetiden är osäker, kan man skriva t ex (uppskattning). Då utskrivs denna punkt i släktboken såhär: ”f. 1700 (uppskattning), Jalasjärvi.” Skriv inte ”c.” framför födelsetiden. Dessutom kan den försvåra Sök‑funktionen. Om födelsetiden härstammar från Kommunionboken, kan man i anmärkningen skriva (kb), varvid uppgiften utskrivs i boken: ”f. 1700 (kb), Jalasjärvi”.

Om du vet endast månad och år för födelse- eller dödsdatum skall detta skrivas numeriskt: ”2.1733”.  Inte såhär: febr. 1733. Födelsedatum och –ort skall alltid bekräftas från födda och döpta. Om det finns oklarheter i Kommunionböcker, räknas uppgiften i Födda och döpta som den rätta.

Om t.ex. födelseorten inte är helt bekräftad, kan man i anmärkningarna skriva såhär: (antagligen). Då utskrivs det i släktboken såhär: ”f.11.11.1776 Storkyro (antagligen),d.14.4.1854 Jalasjärvi.

Om dödstiden inte är bekant, men däremot begravningsdagen, lämnas fältet för dödsuppgifter tomt och uppgifterna skrivs i tilläggsuppgifter > fältet för begravd. Då  utskrivs i släktboken ”begravd 19.9.1768 Jalasjärvi”.

 

Yrke

 

Titel och yrke skrivs i sitt eget fält. Yrke eller titel skrivs med liten bokstav, för den utskrivs genast efter namnet åtskild med kommatecken. Undantag är naturligtvis förkortningar, vilka bör skrivas med stora bokstäver: FL, FM, DR m.fl. Om det är nödvändigt att anteckna flera yrken för en person, åtskiljs de med kommatecken. Om det finns behov av en förklaring angående yrket, lönar det sig att skriva dessa i fältet för anmärkningar.

Observera att t ex yrkesbenämning ”jordbrukare” har tagits i användning först på 30-talet, därför borde benämningen inte användas före den tiden. Motsvarande användbara yrkesbenämningar är t ex hemmansägare, husbonde, bonde.

Om maken på 1800-talet eller tidigare har varit ”torpare” eller ”hemmansägare”, skriver man inte automatiskt för hustrun ”torparehustru” eller ”husmor”, utan man lämnar tomt i fältet för Yrke. Men om hustrun har varit t ex ”koppare” eller ”barnförlösare”, är det hustruns yrkesbenämning.

Tilläggsuppgifter

Persontext: När en önskad person är huvudperson, klicka på knappen för tilläggsuppgifter, så får du fram följande fält: i fältet skrivs tilläggsuppgifter om huvudpersonen  i korthet. Klicka inte på Enter i detta fält, för det inleder ett nytt stycke i texten och kommer att se rätt trassligt ut i släktboken. Längre text skrivs i fältet Familjetext.

Faddrar: < Rubriken skrivs ut. Kan antecknas, kan även skrivs ut.

Flyttat: < Rubriken skrivs ut. Flyttningar kan skrivas i detta fält. Hellre dock i fältet för familjetext som ger boken ett mera levande innehåll. (Man har kommit överens om att anteckna endast de flyttningar som har någon betydelse för en persons eller en familjs liv).

Forskarens anteckningar: < Rubriken skrivs ut. Om du har bristfälliga uppgifter för någon person, och vill senare återvända till ärendet, lönar det sig att anteckna dessa brister i forskarens anteckningar. När du senare återvänder till ärendet, klicka på Sök knappen och välj som sökkriterier Forskarens anteckningar. Skriv ingenting i fältet. På detta sätt finner du de personer, till vilkas uppgifter du vill återvända. När du går till arkivet för att söka ytterligare uppgifter, kan du skriva ut åt dig själv ”släktbok” för en eller flere personers del innehållande forskarens anteckningar. Begränsa då generationerna till en passande mängd. När bristfälliga uppgifter för en person har kompletterats, och forskarens anteckningar blivit onödiga, avlägsna dem.

Adress: < Rubriken skrivs ut. Kan antecknas men uppgiften skrivs inte ut i boken!

Telefon: < Rubriken skrivs ut. Om man har tillgång till dem antecknas de men de skrivs inte ut i boken !

Hobbyn: < Rubriken skrivs ut. Kan antecknas, helst dock i familjetexten varvid boken får ett mera levande innehåll.

Källor: < Rubriken skrivs ut. Det är skäl att anteckna källorna noggrant, det underlättar en eventuell kontroll senare. Skrivs inte ut i släktboken!


Familjetext

Fältet för familjetext är reserverat åt huvudpersonen och den då utvalda ifrågavarande makan och deras barn. I texten kan man fritt formulera och berätta om familjens öden. Texten kan även vara en längre text och den kan redigeras i delar genom att klicka  på [Enter]. Familjetexten placeras i bokens tabeller till sist, efter familjens barn.

 

Annat

Man har kommit överens om, att forskningen avbryts i medlet av 1899-1900 så, att en familj, vars äldsta barn är född senast 31.12.1899, publiceras i boken. Men alla ”färskare” uppgifter, vilka står till buds är bra att anteckna i ”lager”, för i nuvarande programversion kan utskriften begränsas på föreskrivet sätt.

På samma sätt har man kommit överens om att för personerna födda i forskningens ”slutända”, i de tidigare nämnda sista generationerna, behöver inte dödsdatum och ort sökas eller antecknas om det är troligt att personen har avlidit efter 31.12.1919. Om man finner dem, kan de antecknas. För den sista generationen antecknas inte patronymikonnamn.

Om du skriver tvenne årtal med avseende för en tidsperiod från år till annat, skriv det helst såhär: 1770-1775. Inte såhär:1770 - 1775, lämna alltså mellanslagen bort.

Släktbokens huvudmål är att den är läsbar. När man antecknar uppgifter, bör de vara på ett klart språk. På det sättet ger den utgivna boken njutning även för andra än släktforskarna.